kungen kostar många miljoner, ett skott i nacken - bara några kronor

idag kan man läsa att "Kungen får 125 miljoner kronor i år av staten" på DN's hemsida - vilket givetvis är en smula slarvigt formulerad (men ändock effektfull) rubrik. pengarna går förstås inte rakt ner i kungens välstrukna kavajficka till förmån för pistageglass, bio och andra nöjsamma utsvävningar. han har ju en hel familj att försörja, gubben, för att inte tala om staben av mer eller mindre förklädda betjänter. i år ska ju dessutom den förstfödda dottern walk down the isle om någon nu råkat missa detta så oerhört viktiga faktum. klart han behöver 10 millar extra, här ska're partajas!

men ja, kungen är ju förstås inte vem som helst, han kan inte slå till med världens baluns till fest bara sådär. det behövs säkerhet. säkerheten är oerhört viktig. kaaatjing! några miljoner extra.
pengarna rullar iväg och som medborgare i dagens Sverige kan man lätt tro att folk i allmänhet är helt okej med det.
"kungen är en bra PR-gubbe", sa till exempel en moderat imbecill på mitt förra jobb. densamme tycker förmodligen nu att även bröllopet är superbra PR för Sverige.
jag frågar mig stillsamt; om vi anser att kungahus-relaterade jippon är det mest representabla för Sverige - vad är vi då för ett jävla land? har vi verkligen inget annat att komma med?

man skulle kunna hoppas att kungen åtminstone skulle använda sin feta veckopeng samt det nu enorma bröllopsbidraget till att slå loss med ett sjujävla party. flyga in alligatorer och leoparder som kunde dra bröllopskortegen, låta Jay-Z och Beyonce knåpa ihop en specialskriven bröllopsmarch, låta dresserade flaxande kondorer spotta diamenter ur näbben när de kliver ut ur kyrkan istället för det vanliga ris-kastandet, låta Stockholms alla vattenkranar spruta champagne istället för vatten, låta Gamla Stans gråa gatstenar förgyllas dagen till ära - ringa in alla showgirls i Las Vegas som samtidigt näckar på Plattan och skriker "PARTYTIME DUDES!"
då jävlar snackar vi PR.