hemvändarheldag

idag har jag paddlat kajak. oh mama, vad jag har paddlat kajak! ett tag här, ett tag där, swisch swasch swoosh... jag kände mej som en mäktig orch. unstoppable.

det var förstås ett jäkla meck att ens komma i båten. det var kapell hit, och flytvästar dit, och om man ramlar i då ska man göra såhär. en stigande nervositet. regnet öste ner. märkligt nog så steg motiveringen i takt med det rasande syndafallet.

mersmak. det där märkliga vuxna ordet. ofta används det i kontexter som att "den här resan till Afrika gav mersmak" eller "mitt första besök på en drop-in studiecirkel i drejning gav mersmak". men ja. ärligt talat. kajakingen gav mej mersmak.

sedermera blev jag och Nils bjudna på trerätters supermiddag av hans härliga mor, följt av en växande pilskhet på att gå ut i nattvimlet för att kolla vad hemstaden går för egentligen. vi transporterade oss till pappas lägenhet (tom inför det stundande bröllopet) och knäckte ett gäng trefemmor till ackompanjemanget av gamla tidningsurklipp från våra livs bravader. vid midnatt ungefär tyckte vi det var dags. vi gick förstås till det enda utestället som fortfarande existerar, där jag var med Jogging B för en tid sedan under en annan hemvändar-resa.

det var supernajs! dancehall-evening kvällen till ära (känn in affischen). vinet flödade och kletande främmande händer likaså. men jag och Nils var ett team - med rätt att fröjdas.

vi hade lovat varann att inte ta en taxi hem på grund av bristande finanser, men när regnet öste ner över våra lulliga kroppar vid halv-tre-snåret och vi upptäckte att det inte längre gick några bussar (!) så föll vi för bekvämligheten. bekvämlighet framför allt.

nu är vi hemma. efter att skamlöst ha dricksat taxichaffisen med 2 kronor. haha. imorron är det bröllop. Nils har världens bästa present. men vad har jag? ingenting. det är ju ändå min farsa det handlar om. imorron måste vi således paniksearcha staden efter passande gåva.

gonatt!

mot da bronx

låg i soffan och kollade på skräp-TV med Grungemannen igår till halv fyra. sex and the city, seinfeld, scrubs och liknande kvalitets-TV i en härlig neverending mix. jag bakade kladdkaka och han poppade popcorn och vi moffade i oss nåt överjävligt. känner mej lite däst idag.

nu ska dock Fiona go frilufts-stylee! om en timme går tåget mot min hemstad, där jag ska paddla kajak med Nils och hans mamma. tror aldrig att jag suttit i en sådan förut och undrar över plums-risken. sån där snajdig eskimå-sväng är väl inget man får till av ren tur?

klädvalskval

puh. nyss hemkommen från så kallad "shoppingrunda". planen var att införskaffa en plånbok (eftersom min nya blev snodd en vecka efter den förra) samt en somrig och stilig klänning att bära på pappas bröllop på lördag. farsan ska ju gänga sig. läge att represent.

men. här sitter jag ny. dyblöt, och visserligen har jag nu en plånbok i min hand - men ingen klänning så långt ögat kan nå. däremot har jag nu en guldkedja som är så jävla fet att den skulle få Snoop Doggy Dogg att dregla av avundsjuka. vad hände?!

jag har förut skrivit under på tesen att när man har stålar och är shoppingsugen så hittar man ingenting, och när man är luspank och inte heller letar efter kläder så springer man på det ena gudomliga plagget efter det andra. idag känner jag dock att tesen motbevisats. jag var visserligen shoppingsugen, vilket således förklarar varför jag inte hittade någonting. å andra sidan var jag också luspank, vilket borde betytt att jag skulle hittat massor med vrålsnygga och snuskigt dyra kläder. det gjorde jag inte heller. jag gillade absolut ingenting jag såg. förutom den där tunga guldkedjan då. that'll come in handy.

nu ska jag gå igenom min väl utnötta garderob. vad förväntas egentligen på ett bröllop? har hört att man inte ska ha rött eller grönt och inte överglänsa bruden. lite nedtonat, ledigt men stiligt. inte för naket, det är ju ändå farsan som ska gänga sig. släkten klarar sig utan min läckra lekamen.

lackar sönder och samman!

1. min mobil är trasig, stendöd, har slutat kippa efter andan. den drunknande i ett hav av tonfisksallad i min väska - nånstans mellan Zinkensdamm och Skanstull. R.I.P.

2. min fittiga jävla töntvikarie till lärare vid namn Berit (BERIT! bara en sån sak! man riktigt ser framför sig hur gråfjösiga Berit hasar runt i fotriktiga skor och viktigpetter-glasögon och nöjt gnider händerna över att få sätta käppar i hjulet för elever som verkar lite väl...uppnosiga sådär. knäpp på näsan ska dom ha!) har tagit uttrycket "märka ord" till en helt ny nivå i hennes rättelser av mina oerhört skarpa idé- och kulturhistoria-uppsatser. åbäket har för det första inte svarat på mail eller rättat en enda av mina uppgifter under de två veckor som hon varit semestervikarie (!) men nu har hon visat sitt ugly face med pardon. jag skrev att jag inte förstod hennes resonemang överhuvudtaget och om hon fortfarande var av den åsikten så skulle gärna låta någon annan se över min uppsats för en andra åsikt. det har man rätt till va? som elev?

3. det spöregnar. okej. jag lackar faktiskt inte så mycket på det. naturen behöver vattnas, blommor och gräs sjöng på sista versen. och jag behöver ju inte vara utomhus och cykla 8 timmar i sträck exempelvis, som min gode vän Grungemannen.

4. värdelösa jävla arrangörer av det enda och det andra som inte svarar på mail. har man tagit på sig ett ansvar så får man för helvete ta och fullfölja det. yrkesstolthet!

5. pank. pankare. pankast.

vrålsnygg doja - help a poor girl out!

har snubblat in på en tävling på Nelly.com - tillsammans med varenda brud i hela Sverige verkar det som. hur som helst ska man designa en sko, och kan vinna finfina priser. jag har använt motiv från en tavla av Nils och knåpat ihop denna förtjusande sko. rösta vettja!

Hjälp mig att vinna, rösta på min sko här!

skulle gärna glida runt i dessa läckra skapelser.

zzzzzzzzzzzzz

damn. nu har det gått för långt igen.
det känns som att det har hänt massa kul som jag tänkt skriva om, problemet har kanske varit att det varit så kul att det inte känts som att det varit tillfälle att slå sej ner och skriva om det. typ uppleva istället. typ alltså. för jag kanske bara snackar skit.

sitter i en varm och kvalmig källare på Söder, endast införd mina nipple covers och uppknäppta brallor. slänger i mej Polly efter Polly. tycker att de mörka är godast. Nils sitter några meter bort och målar. det är hans ateljé det här. får hoppas att nån av hans ateljékollegor tittar in, för då blir det boobieshow extravaganza.

nu ska jag plugga. sen ska jag kanske dricka vin. jag mår bra. hur mår ni? och så vidare.

sådärja.
I DID IT! har nu skrivit världens tråkigaste och mest innehållslösa blogginlägg genom tiderna, bara för att bryta tystnaden.

that's gotta count for something, right?

kladdkaka och klasskillnad

har precis pantat burkar för att få ihop till vaniljsocker och ägg så att jag kan baka kladdkaka.

prioriteringar, gott folk, prioriteringar!

kladdkakan står nu i ugnen och sprider en obeskrivlig väldoft, hoppas att det här receptet blir riktigt kladdigt och tjofsigt.


igår hade jag en lång och extremt lat dag tillsammans med Jolle vid Källtorpsjön, ett nytt fynd som badplats! man kan säga att jag nu förstår vad "Beach 2010" egentligen betyder. vi såg nakna gubbsnoppar och nakna fjortisbröst i en härligt voyeuristisk mix, men koncentrerade oss främst på tomtugg av allehanda slag samt en och annan korsordsgåta. han är bra han, den där Jolle.



vet att jag utlovat ett klasskritiskt inlägg men känner mej tamejfanken inte på humör för att orera om detta just nu. i korta ordalag kan jag väl bara konstatera att man inte har tillräcklig vana av "tjänstefolk" för att känna sig bekväm i situationer med nannys och allehanda underhuggare. tack gode gud.