kroppen värker exakt överallt, gårdagkvällens
föreställning tog knäcken på mej - men det var sjukt kul. den totala ovissheten om vad som skulle hända när man väl klivit upp på smörberget... för att sen bara vara tvungen att deala med situationen, kraschlanda om och om och om igen - höra de andra dansarnas flåsande andhämtning och tunga fall bredvid... mycket speciell och givande upplevelse. idag ger gravitationskraften payback, feta blåmärken huserar över hela min kropp och vadmusklerna bultar av överansträngning. huden har, trots frenetiskt skrubbande, fortfarande en svag doft av härsket smör. but it's good to be alive.
vi avslutade med några öl på Mosebackes uteservering framåt natten, sen tofflade jag och Nils hem när resten av gänget skulle ut och klubba. vi kuttrade oss igenom Söders gator och torg i nattyran och jag kände mej trots allt jävligt stark i all utmattning.
Vad tyckte nu pappa och hans pingla om föreställningen då?!?!?!
SvaraRaderahihi, ja just ja. pinglan var förtjust över hur intensivt allt var, men var samtidigt tacksam när någon av dansarna satte sig ner på scenen - för då kunde hon slappna av och sluta oroa sig över att dom skulle slå ihjäl sig haha. pappa var ovanligt fåordig, sa att det var ju ballt men "lite väl wacko va?". blödig som han är sa han också att jag lyste lite extra bland de andra på scenen, det värmde mitt arma hjärta!
SvaraRadera